Bittra vecka ! Lovely

Oj oj oj vad det har hänt grejer denna veckan. Inte särskilt mycket händelser men mycket som gått in i tankarna.

Först blev jag riktigt irriterad när jag jobbade låt oss säga för ett par dagar sedan och möter på en kollega som jag jobbade med förr. Konstigt beteende bemötte denna person mig med. Låt oss kalla personen H . 
H kommer fram med udda beteende och jag ler och säger hej. Får en nick tillbaka. H har nämligen sen innan varit en extremt udda person som inte många förstår sig på. Definitivt inte jag. Då har jag ändå jobbar med H ett ganska bra tag.

Efter kanske 3 timmar kommer H dit jag är och ställer sig rätt nära och börjar föra en konversation. Deprimerande ton om hur ensamt livet kan vara ibland och att H inte umgås med någon längre för att den valt det. 

Jag frågade vad det var som hade hänt. Det hade inte jag med att göra. Visst men stå inte här och dräp ur dig all din negativa inställning på mig. 
H tittar på mig och frågade om jag var singel igen för H hade hört det någonstans. Jag sa att så var faktum och nu för tiden koncentrerar jag mig på jobbet.
H frågade då om Daniel varför det tog slut. Jag sa att det har inte H något att göra med.
Men om han ändrade sig ? blev den du ville, gjorde allt som du sagt , hade du tagit tillbaka honom?
Nej det hade jag inte. Vi växte ifrån varandra. Jag förklarade för H om det var någon kärlek till H som gjort något dumt om det är därför H känner som de gör.

H tittar på min igen väldigt udda och frågar om inte jag är väldigt rädd för att bli lämnad ensam , att leva ensam utan någon. Och att faktum är att fula människor är tillsammans med fula. Att man tillslut nöjer sig med en medioker person tillslut för man ger upp.

Alltså nej, jag tror inte att jag kommer leva ensam hela mitt liv. Men H menar ju på att man skulle haft barn för längesedan. Sen Tog H tag i min mage och klämde åt ordentligt och sa "du gillar mat va??" 
Själv hade ju H gått ner massa för han inte träffade folk och inte kuna äta.
När H sen gick tillslut kände jag bara att varför måste man vara så jäddra underlig. Vad är poängen med det ? Och sen lassa den negativa energin på mig som är så glad.

Skum !!!

Nu idag när jag jobbade kunde jag inte undgå den fantastiska känslan jag får av äldre par som varit tillsammans för evigt. Alltid samma sak. Frun tar hand om korten och gubbarna packar. Men när dom ska kommunicera så hör gubben dåligt och frun kan inte riktigt skrika.

"Gööööööraaaaan... hade du en krona???"

"Vaaaaahhhhh..."
"Har du en kroooonnnaaaa"
 "vaaaahhhhhh"

Så står dom knappt 1,5 m ifrån varandra :)
Haha underbart. det ger mig en smile på läpparna

I många år har jag irriterat mig på kunder som ska handla som tar de rullstolsbundnas vagnar. Och jag säger till på ett trevligt sätt när jag ser det att det är just för rullstolsbundna. men denna damen hon sa att det inte fanns någon annan vang. (det är ju för att de vanliga står ute)
Men jag stod vid mitt ord att det finns inte så många sådana vagnar och att det är faktiskt för de handikappade.
"Men jag har ont i benen idag" Säger tanten.

Då undrar jag?? Vad hade det med saken att göra ? De vagnarna är på tok mycket jobbigare att ta sig runt med utan rullstol. Jag fattar ju självklart att det bara var en ursäkt. men det var ju den sämsta i historien !! 
Jaja tänk på nästa gång bara. Hon skiter väl i det så länge hon fått handlat de hon skulle ha.

Hemresan var ju kul. Det är något fel på spårvagnarna så först trodde jag att det hänt något eftersom alla sprang och andra bara stod och tittade. 
Kom till ersättningsbussen som är smock.full!!!!! Men det roliga är ju de automatiska dörrarna på bussen. Klart folk vill hem men jag stod en bit bort och tänkte att jag tar nästa buss. Men vissa folk måste bara klämma in sig den lilla plats som finns kvar. Men de dom inte fattar är att står dom för nära buss dörren så öppnas den ju automatiskt... så efter 5 gånger när folk äntligen stängt sig så kommer nya och viftar med armarna att dom vill in.. så börjar det om.. i alla fall 5-6 gånger. Så det stackarna som faktiskt hade plats i bussen kom ju inte långt.

När väl nästa buss kom hade folk som vart så stressande som inte kunde vänta gått så jag fick sitta och inte klämmas med massa folk . Underbart.

En annan sak jag funderat på.. varför kan inte folk prata med varann som man gjorde förut. 
Om jag jobbar och säger hej så finns det personer som ignoreratr. Tittar åt ett annat håll. Samma när man står i delikatessen. Någon går och tittar. Man säger hej för att uppmärksamma att man sett personen. De vågar inte ens titta på en, svarar inte när man frågar om de vill ha hjälp. I mitt huvud är det som att dom tänker " Om jag är tyst lite till så kanske jag inte syns"

Come on !