Mitt förra liv...

Många undrar vad som hände i mitt förra liv, mitt liv med linköping killen. men på något sätt har det blivit att jag inte valt att berätta.
varför ? Jo för att det var dramatiskt sjukt jobbigt.
Man tror att när någon älskar än så ska man visa den personen respekt och tillit. Därför när jag såg denna personen och föll pladask trodde jag att min dröm liv hade börjat.
Varför jag skriver om detta är för att i efterhand är jag så djupt skadad att vissa saker kan jag inte tolerera i ett förhållande.
Om jag skulle sätta mig ner och berätta för någon idag från hjärtat skulle jag inte komma ihåg så mycket för att jag har valt att förtränga så mycket som jag kan bara för att det har varit bäst för mig.
Idag skulle det vara som om han aldrig hade funnits.
Jag brukar tänka att har man varit i ett dåligt förhållande en gång så vet du var du ska leta efter.
Aldrig trodde jag att någon som ville gifta sig med mig skulle vara så som den personen var mot mig.
Jag kom ur detta förhållande av ren slump, han träffade en annan. Som jag råkade hitta på Lunarstorm , läste hennes dagbok en dag och insåg att hon inte heller hade det så bra.
Jag tog kontakt med henne och skrev långa mail...
Ni som aldrig riktigt har fått veta ska få en liten insikt nu då jag har valt att lägga in mina mail till denna tjejen här just för att jag själv vill komma ihåg vad jag inte ska gå tillbaka till.
En person har jag berättat hela historien för och hon var rent ut sagt chockad när jag hade pratat klart.

Här har ni mina mail till henne:

Hej Lina !

Jag tackar dig av hela mitt hjärta att du berättar denna historia för mig. Jag är inte arg på dig alls var mer glad över att han träffade en annan så jag på enklare sätt kunde lämna honom!
Jag lovar att inget berätta till någon (förutom min familj men det kommer du förstår när jag berättar resten)
Allt var fint i början och jag flyttade upp till honom. Jag lämnade verkligen allt för att vara med honom. Jag kan inte riktigt berätta allt eftersom det kommer ta sådan tid. Men så fort jag flyttade till honom börja han liksom skita i mig och kalla mig saker ( hora , dum ihuvudet , dra åt helvete) bla bla bla och manipulerade mig så att jag hela tiden skulle känna att det var mitt eget fel att saker var som dom var. Kom du ihåg när du och D träffades på festivalen i vis ? Jag var nere i Göteborg då och hälsade på några vänner .. Han ringer och skäller ut mig för ingenting och pratade med mig som om jag var någon annan ( varför är du inte här ? varför ligger du inte här ) Då fattade jag att det var någon annan han menade.. Grejjen var att han gjorde allt för att reta mig. Peta på mig när jag sov tjatade enormt mycket om sex du vet slängde fram snoppen framför ansiktet du vet och bara var äcklig. Sen körde han som en galning bara för att han visste att jag inte gillade det, jag är bilrädd pågrund av han. Han trodde att jag skulle plocka upp efter honom och sånt i hans liv ( sånt som fruar gör tyckte han ) Han lät mig inte sova på nätterna efter som jag inte ville ligga nära han precis som du kände. Han kunde skrika på mig hela nätterna bara för det. Han blev arg för ingenting riktigt aggressiv. Och hmm.. nu det senaste när han har vart ihop med dig har han ringt mig flera gånger och kränkt mig förudmjukat mig och min familj enormt mycket. Som förra helgen som du sa att han skröt om att han varit med en 48 åring han påstod att han lagt ut en film om mig som vi gjorde när vi var ihop på internet och att det är massa som sett det. Det krossade mig och jag och min familj har kommit fram till att han gör så här för att dämpa sin ångest av att jag lämnade honom fort som fan. Klarade inte mer. Han gav aldrig mig någon som helst uppskattning om vad jag gjorde som du sa .. ligga honom till lags... Jag skulle allt vilja sätta dit han för allt ont han gjort mot mig. Han har säkert snackat så mycket om hur dålig jag var och elak jag va.. Men saken är att jag klarade inte av att leva med den människan . Men sa inte nått till nån för jag ville inte att någon skulle veta att han var så elak och hoppades av hela mitt hjärta att han skulle ändra sig. Tack gode gud för min syster som fanns där för mig och fick mig att sticka . Har fått tillbaka mitt lyckliga liv här i Göteborg men det förstörs en del av det varje gång han ringer och bara är dum i huvudet.
Hände samma sak mot dig med ?

jag lovar att detta stannar mellan dig och mig. Du får inte av någon som helst anledning berätta för nån att jag pratat med dig.

Tack =) För att du svarade på mitt mail och jag hoppas du svarar på detta med. Har en ny kille som är snäll och som jag känt i flera år. Aldrig mer kommer jag hamna i en sån situation som jag gjorde med Daniel. NÅGONSIN!

Hoppas du mår bra i alla fall. Kraaam // Frida

Mitt andra mail kommer här:

Hej

Har inte riktigt tillgång till dator så ofta och kan därmed inte hinna svara så mycket men kollar mailen mer nu., Våra situationer är lika på vissa ställen. Jag kan inte direkt säga att han slog mig men när han blev arg på mig en gång typ när vi skulle kolla på film frågade jag fall han kunde koppla in videon åt mig då han blev väldigt arg (vet inte varför) men höll på att slå sönder videon. Samma en annan gång han blev arg på mig då han inte hittade sitt schema för jobbet som han trodde jag slängt bort slog han sönder en del av sin säng byrå. Men natten då jag lämnade honom tog han tag i mina axlar och ruskade på mig ganska hårt och länge och sa att jag skulle ge honom en chans till. Jag var mycket rädd för att han skulle nog om han blev riktigt arg slå till men han gjorde aldrig det. Han var bara väldigt elak i sitt ordförråd, väldigt elak.

Det var många som varnade mig för honom när jag blivit ihop med honom. Kan inte fatta varför jag ens stannade kvar så länge. En personlig grej kan du få höra , han var så okänslig under tiden man var intim att jag inte kunde använda tampong över huvudtaget för jag var så svullen. Du fattar. Jag berättade att jag plågades men han lyssnade inte alls på mig utan hade bara bortförklaringar, men tillslut var jag så illa däran att jag knappt kunde kissa.

(denna del som kommer nu i mitt mail var ett svar på hennes svar , då hon berättade att när dom gjort slut skulle hon lämna hans nycklar och när hon kom dit låg en tjej i hans säng. Hon drog direkt men D tyckte att hon skulle sitta kvar med honom och den här tjejen och diskutera om vad som hade hänt och varför han valt att ligga med henne så kort inpå, som en liten debatt kan man säga)

Va jag tror är att tjejen han var ihop med innan bara flöt med på hans villkor eftersom hon stannade så länge. han kommer nog hålla på så här med många andra tjejer innan han fattar vad som egentligen krävs. Han kan inte ha ett moget förhållande helt enkelt. Det hände så mycket mer , mest små saker .. Han lät mig sitta och vänta i stan i 2 timmar på min buss medan det bara tog honom tio minuter att ta sig till mitt jobb och hämta mig.. Visst kunde jag ta bussen men trodde han vill ägna sin tid med mig. han körde och hämtade mig bara några få gånger.

En dag när jag var hemma fick jag fruktansvärt ont i magen och kunde inte stå rakt, kunde inte gå i trappan, inte ens räta ut min kropp.. han sa till mig att jag alltid klagar på att det är nått fel med mig. Han fick köra mig till sjukhuset på morgonen in på akuten.. och det visade sig att det kommit in vätska åt fel håll i min livmoder !? Alltså jag hade fått en inflammation i livmodern. Jag var tvungen att direkt åka in på en operation. Dl satt visseligen med mig i flera timmar och "tog hand om mig" men sen när jag vart inne på operation så ville jag åka hem och att D skulle ta hand om mig.. Efter en titthåls operation som jag vart på blåser dom in luft i livmodern för att se bättre och det gör riktigt ont och det gjorde riktigt ont att gå..det spänner i hela kroppen när du rör dig just för detta. Vad tror du D gjort, han parkerade nästan längst bort på parkeringen när vi skulle gå och sa till mig att gå snabbare !? Hallå eller ? Jag hade skit ont fick gå som en pensionär. Sen när vi åkte hem körde han snabbt och hårt på fart gupp men flit när jag hade så ont... jag höll på att dö så ont jag hade. Den människan .

Jag är glad att du tog dig förnuftet att lämna honom med.



Som ni vet är detta en liten del av allt som hände . Döm mig inte för att jag är väldigt känslig när det kommer till vissa saker.
Vissa saker kan en person inte göra mot dig helt enkelt...

ordinare tisdag

Idag är det tisdag och jag är tillbaka på jobbet , Ibland tycker man att ens liv är så alldagligt men idag kändes det så skönt att vara tillbaka på jobbet, träffa sina vänner och bara tjöta, så underbart !

Idag känns allting mycket bättre , jag vet inte varför för ingenting speciellt har hänt men jag mår bra!
Jag har alltid min speciella musik som jag lyssnar på och det får mig att glömma det negativa och tänka på minnen från de positiva.
Fattar inte varför men så är det.
Plus att min bil dör hela tiden för att tomgången är för låg, men har hittat en som kan fixa det.
Är lycklig för bara en sådan sak.
Men dom som känner mig vet att det inte krävs mycket för att få mig att sväva på moln :) You know its easy.

men det är nog det som är lite underligt med mig , ibland kan jag vara så nere men det kan oxå vända fort. Helt plötsligt kan jag vara hur glad som helst. Men det har med mina tankar att göra . När det har hänt något ältar man gärna det trots att man inte vill det men det är tyvärr naturligt , men sen när man inte orkar tänka på det längre kan man råka komma över en lycklig tanke och släppa allt.

Jag förstår att det inte är så lätt för er att förstå men för mig är det solklart.
Jag har faktiskt två favorit låtar som alltid gör mig på gott humör no matter what!!

Jimmy Clegg - Dela
och
Hawaiian roller coaster ride från filmen lilo and stitch

Sitter jag nergrävd i en soffa och vägrar gå ut med dig så sätt på någon av dessa , jag lovar dig att någon kropps del kommer att röra sig :P

Jag vet om att jag är den i familjen som föddes utan den musiklaiska genen men jag har verkligen ett gott öra .
Tyvärr kanske inte storstaden är så lycklig med att man är uppväxt med mycket gammal musik och är det jag som har datorn eller stereon på förfesten japp då är det born to be alive som gäller =)

ne musik betyder mycket för mig , skulle du rabbla alla mina vänner en och en så har jag en låt till varje person.
Jag har en minnes låt till varje person som jag känner och det är lite sjukt. När jag frågade min musikaliske vän Matias om detta så frågade jag honom vad han först tänkte på när när han hörde hans kompis namn... om man tänker i musik.. första han sa var bumbibjörnarna :) då skrattade jag allt!!!

huvudsaken är att jag mår bra så länge jag har min egna musik.

Rock on!

Inatt har jag varit uppe i Lerum och hälsat på min bästa vän.
Det är så skönt att åka dit och bara prata av sig, finns inget bättre än Lotta. Hon är verkligen en verklig vän som kommer finnas i mitt liv så länge.

Skadat mitt finger har jag oxå gjort , rev mig på lottas soffa, hon har metall grejer vid sidan av soffan som jag råkade smälla till. Fick ett djupt jack på knogen och det slutar inte blöda.
dessa dagar har verkligen varit hemska ... knappt så jag kan beskriva det för mig själv. Hela huvudet kan nästan snurra bort åt himlen så mycket tankar det är.
Vad ska man göra , man lättar sitt hjärta för någon och man får höra vad dom tycker och tänker och man analyserar deras kommentarer och funderar själv.
Men vad är egentligen bäst? Jo det som är bäst för dig själv.. Man står inför en väg som delar sig, vilken väg ska man ta ? Spelar ingen roll när man letar efter nya utmaningar , huvudsaken är att man inte återvänder. Och lite så kan jag nog säga att mina tankar är .

Jag vet ärligt talat inte själv vad det är jag vill, vad jag vill göra med mitt liv och det mina vänner dödar mig långsamt.

Men att vara i Lerum gav mig en chans att verkligen få prata ut och börja komma in på ett tänkande som jag vet jag borde följa och det kommer jag göra!

Jag är redo för nya utmaningar!!

Känner press

http://www.youtube.com/watch?v=scLcUfhd2kY

Det var längesedan jag skrev, det vet jag om. Men trots det tänker jag skriva här lite oftare. Även om så många inte läser det så handlar det inte om det för mig. Jag skriver detta för mig själv , för att det sägs att skriva är det bästa sättet att uttrycka sig på. Man kan lätta sitt hjärta om allting och på så sätt får man ut det ur sig.
Länken är till detta inlägget , mest för att det är en fantastisk låt och den påminner mig om minnen tillbaka , trots att jag nyss hörde den.


Denna helgen har jag fått veta saker som jag inte trodde fanns.
Och jag vet inte om det är en bra sak eller inte.
Om det är någonting jag anat eller inte , och jag har inte anat det. Vilken gör detta ganska jobbigt.

Vad är egentligen bäst? Att veta någonting du inte vill veta men vet det ändå? Fast när någon bekräftar det då? Vill du verkligen veta det då?
Man tror att man lever ett liv som man önskar sig , men när framtiden hinner ikapp en och man undrar vad man egentligen har gjort med sitt liv.

Vad har jag gjort med mitt liv som är så märkvärdigt?
Jag föddes?
När jag tittar tillbaka på min ungdom så ångrar jag ingenting , och det ska väl bringa en lycka . Men på något sätt så fastnar jag lite.
Jag tycker ofta att det var bättre förr, varför?
Man hade inte det ansvaret man har idag, man kunde köra sitt race och inte tänka. Att inte tänka är nog det bästa som finns, det bara rullar på.

Men sen då? när man blir äldre .. vad förväntar sig folk då?
När man är ung så säger folk ibland "Men väx upp någon gång..."
Vad ska det vara bra för? Man har det ju jätte bra som det är.
Men nu när jag har växt upp? Vart är alla äventyr, vad är mina drömmar?

Jag är en drömmare , kan någon klandra mig för det ?

Om någon sa till dig "du kan få ett bättre liv"
Vad säger man tillbaka , hur reagerar man?

När jag var liten så hade jag tänkt att mitt liv skulle bli som i en film.
Man är singel och går i sin egna värld och bryr sig inte om så mycket.
Men så dyker that someone upp och kliver in i ditt liv.

Jag vet inte om det riktigt har gått till så. Men om jag verkligen vrider och vänder på mina ord kan jag få det att låta så.
Inte ska jag behöva göra det , men det är för mig själv som jag gör det.
Man vill inte vara misslyckad och det tycker inte jag att jag är.
Jag är en fantastisk person som tänker mycket på andra, är glad och har humor. Jag tar det som det kommer men har ändå mina planer i mitt bakhuvud.
Och på något sätt så känns det som att om ingen delar dom planerna med mig så vill jag nog " flying solo "
Jag behöver inte dom!! Jag klarar mig själv.

Just nu i min period i livet känner jag att alla äventyr har dött ut , det händer ingenting. Man vaknar , jobbar , däckar på kvällen och det ända man har att förvänta sig är att jobba följande dag.
Verkar jag olycklig?
Jag är lycklig men inte hela tiden , och jag kan verkligen INTE komma på varför jag inte är det. Vad är dom som fattas egentligen? Vad är det jag konstant letar efter? Vad är det jag vill ha och vill?

Önskar att någon kunde berätta det för mig.
Jag kan mycket mer än så här, jag kan bli vad jag vill , men det blir inte så.
Någonting håller mig tillbaka och jag hatar det.
Jag vill vara fri och göra det jag tycker är roligt , någon får jätte gärna följa med men inte hålla mig tillbaka.

När man kanske tar sig ett glas och säger ett skämt och någon man bryr sig så mycket om säger att man borde lugna sig lite , eller något liknande det sårar mig så mycket. Mitt egna självförtroende går ner sig otroligt i den stunden. Ni vet känslan när hela kroppen blir kall? Så känner jag, när jag var yngre kände jag aldrig så.

Jag har en heeel del att tänka på , vad jag kommer fram till.. ja du, det är nog inte någon som vet , inte ens jag själv...