Ja då var det dags att starta min nya kost. Jag tänker inte som jag gjort innan köra något super strikt för det slinker alltid ner något gott då. Men jag ska försöka att inte äta socker och onödiga saker på veckorna.
När jag handlade all grund och mat som jag ska göra mycket matlåder med blev det inte så dyrt som jag trodde. Bra mat kan vara billig.
Jag har tagit mina favorit recept från min gi bok som jag körde strikt för ett par år sedan, gick då ner 10 kg. Men om jag äter det jag gillar och varierar mig med nyttiga recept tror jag på en mer långvarig bra kost.
Så nu innan jag åker och jobbar så står jag och lagar morgondagens mat så den är klar när jag ska upp imorn.
Senast när jag käkade gi så tycker jag det var lite jobbigt att laga så mycket mat som det var enligt boken. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, Hade ju hus mycket marlåder som helst för en dag. Men man var ju konstant mätt hela tiden och piggare.
Varför jag ändrar kost? Visst vill jag tappa mina överflödiga kilon men det är mycket för jag känner mig trött hela tiden. Jag vet att efter 1 vecka så känner man sån skillnad när man vaknar och känner sig allert. Mer energi och inte zombie-walken till toan.
Sen att min hy är lite bättre efter min systers köp av aloel-vera produkten men jag tror att kosten hjälper till där med.
Igår var jag så trött efter jobbet att jag hade min tapas mys och sen direkt till sängen. Somnade nog rätt snabbt men när jag vaknade så kändes det som jag sovit jättelänge.
Och ni vet ju hur det är att vakna med känslan av att man försovit sig?
Man vaknar, man rabblar snabbt upp för sig själv vilken dag det är.. vilket pass man har och studsar omkring i sängen efter telefonen för att se vad klockan var.
Som tur var var den inte mer en halv tio men det kändes som måndag och på måndag börjar jag 8 på morgonen.
När jag skrev på min status igår att jag är lyckligare när jag får vara bitter på bloggen då menar jag att när jag är bitter i mitt skrivande så lättar jag det från mina avxlar och behöver inte gå och tänka på det på dagarna när jag är ute och gör andra saker. Att i skrift är mitt sätt att få bort mycket onödig energi som jag bara inte orkar bära med mig mer. =) Därför.. Jag menar inte att jag ska bli en bitter-tant för det är inte min plan.. men att vara det med glimten i ögat är väl lite okej ?
Kram på er
söndag 25 november 2012
lördag 24 november 2012
Klant-arsel
Ja Frida i ett nötskal här.
Nu jäklar rullar det in jobb. Har jobbat sen i måndags och är ledig först på torsdag. Hela nästa vecka fick jag jätte bra pass och nästan bara dagar så jag kan ha ett liv på kvällarna.
Igår hade jag en bra dag men blev irriterad på en kund. men det krävdes en cigarett och att jag berättade det för alla så var det ute ur mitt system :)
Igår blev det en after-work med Helen och hennes vännina. Det var jätte roligt och en kanon bra pubrunda vilket jag tillslut hamnade på valand men det var inte en människa där så klockan blev tidig och tänkte att jag går hem, nu är jag nöjd.
Såklart glimtade burger king skylten mig i ögat och jag tänkte att det hade vart gott med lite mat så jag går in och ställer mig i kön. När det var min tur så säger hon i kassan att det inte var någon kö där utan folk hade bara väntat på sin mat.
Då en man börjar mucka med mig där inne och skriker att jag är en fitta och att jag inte ska gå före. Jag gick ju för fan inte före om jag avc misstag gick till fel kö. Så han gormar som fan och säger att såna som jag inte ska finnas. Och djupt ner i själen känner jag att han gick på mig så hårt så jag bara gick och blev så omtumlad av hans gap och skrik så jag blev jätte ledsen.
Helt hysteriskt ledsen blev jag. Tårarna slutade ju inte rinna , och i och med detta så vrickar jag foten och då står det ett gäng 18 åringar och skrattar åt mig...?
Va fan. Jag gick ut tog mig en cigg och grät livet ur mig. Jag kan inte minnas sist jag grät så. Ungefär som när du är liten och din hamster dör, den sortens gråt var det. skumt.
En kompis ringde och var i stan och körde mig hem. Tack vännen!
Imorse när jag vaknade vid 8 tiden låg jag och funderade på den här mannen , om vilka fruktansvärt otrevliga människor det finns. Vad har jag gjort för att förtjäna sådan fruktansvärd utskällning om ett missförstånd. Han känner inte mig. Att säga till någon " såna som du borde inte finnas" Då känenr jag att såna som HAN borde inte finnas.
Jag är den snällaste på denna jord. God hjärtad människa som nästan alltid går runt och är glad och trevlig. Borde jag ta åt mig vad det jävla arslet sa? Nej det tänker jag inte. Men jag tänker inte stå och ta så mycket skit för en skit sak.
Så moving on.
Imorse var jag sugen på något gott, jäkla foten gör så ont men jag hade inget kaffe så det var bara att promenera mer. Gjorde min egna räkröra i bakpotatis. Mums.
Tog en värktablett för foten för att det ska bli lättare att jobba och nu sitter jag här och mår tok illa av den. Men jag ska jobba ändå =)
Sen har jag spanat runt lite på Ellos och sett över deras rea. Man blir ju rätt sugen så jag handlade en topp och en mascara. Bra och billig shopping.
Nu måste jag sticka, men i belive we will met again
Over and out *kschhh*
Nu jäklar rullar det in jobb. Har jobbat sen i måndags och är ledig först på torsdag. Hela nästa vecka fick jag jätte bra pass och nästan bara dagar så jag kan ha ett liv på kvällarna.
Igår hade jag en bra dag men blev irriterad på en kund. men det krävdes en cigarett och att jag berättade det för alla så var det ute ur mitt system :)
Igår blev det en after-work med Helen och hennes vännina. Det var jätte roligt och en kanon bra pubrunda vilket jag tillslut hamnade på valand men det var inte en människa där så klockan blev tidig och tänkte att jag går hem, nu är jag nöjd.
Såklart glimtade burger king skylten mig i ögat och jag tänkte att det hade vart gott med lite mat så jag går in och ställer mig i kön. När det var min tur så säger hon i kassan att det inte var någon kö där utan folk hade bara väntat på sin mat.
Då en man börjar mucka med mig där inne och skriker att jag är en fitta och att jag inte ska gå före. Jag gick ju för fan inte före om jag avc misstag gick till fel kö. Så han gormar som fan och säger att såna som jag inte ska finnas. Och djupt ner i själen känner jag att han gick på mig så hårt så jag bara gick och blev så omtumlad av hans gap och skrik så jag blev jätte ledsen.
Helt hysteriskt ledsen blev jag. Tårarna slutade ju inte rinna , och i och med detta så vrickar jag foten och då står det ett gäng 18 åringar och skrattar åt mig...?
Va fan. Jag gick ut tog mig en cigg och grät livet ur mig. Jag kan inte minnas sist jag grät så. Ungefär som när du är liten och din hamster dör, den sortens gråt var det. skumt.
En kompis ringde och var i stan och körde mig hem. Tack vännen!
Imorse när jag vaknade vid 8 tiden låg jag och funderade på den här mannen , om vilka fruktansvärt otrevliga människor det finns. Vad har jag gjort för att förtjäna sådan fruktansvärd utskällning om ett missförstånd. Han känner inte mig. Att säga till någon " såna som du borde inte finnas" Då känenr jag att såna som HAN borde inte finnas.
Jag är den snällaste på denna jord. God hjärtad människa som nästan alltid går runt och är glad och trevlig. Borde jag ta åt mig vad det jävla arslet sa? Nej det tänker jag inte. Men jag tänker inte stå och ta så mycket skit för en skit sak.
Så moving on.
Imorse var jag sugen på något gott, jäkla foten gör så ont men jag hade inget kaffe så det var bara att promenera mer. Gjorde min egna räkröra i bakpotatis. Mums.
Tog en värktablett för foten för att det ska bli lättare att jobba och nu sitter jag här och mår tok illa av den. Men jag ska jobba ändå =)
Sen har jag spanat runt lite på Ellos och sett över deras rea. Man blir ju rätt sugen så jag handlade en topp och en mascara. Bra och billig shopping.
Nu måste jag sticka, men i belive we will met again
Over and out *kschhh*
måndag 19 november 2012
Disney är något man aldrig växer ifrån
Hej där..
Jag vet att det var ett par dagar sedan jag skrev. Men har väl tagit in lite information om vad jag ska skriva om. Jag hade ett moment häromdagen men det har jag glömt.
Dock hade jag en dramarik lördag på dagen när jag fick ett sms om någonting väldigt allvarligt. Kunde inte göra mer än att vara fullkomligt ärlig om det. Det klart att det är tufft när man måste vara brutalt ärlig. Men på något sätt känns det skönt att det kom ut, dock ett år senare. Vem det än var som valde att säga det tror jag gjorde det enbart för att jävlas. Varför skulle man annars säga en sådan privat sak efter ett års tid. Vissa människor är väl helt enkelt hämdlystna. Men jag tog tag i det som en vuxen människa och hanterade det bra. Och personen i fråga hanterade det hela bra och jag tror att vi nu förstår varandra. Dock den som sa det hade lagt på en massa andra lögner som inte var sant men det visste vi båda att så var inte fallet.
I helgen har jag jobbat. Jobbet är mitt prio ett nu för tiden. Även om jag har jour hela dagarna så måste jag känner jag själv visa vad jag går för. Och jobbet har gett mig den chansen och dom vet att jag är grym. Dock förfaller alla andra planer och jag kan inte planera någonting utan "".
Men det är nog så jag vill ha det. Dom som inte klarar av min flexibiltet får väl vara utan mig då :)
Jag måste jobba för mina egna personliga anledningar och känner oxå kicken av att kämpa mig framåt.
Och något som är jätte skoj är att jag får äran att hålla i en marabou tävling i Alingsås, för den butiken har 10 års jubileum. Dom behövde en pratglad och social person, och vem passar inte bäst för det då?
Tänk vad mycket jag kommer få prata under två hela dagar ? =) Och jag sover hos Lotta och hennes gubbe för att slippa åka hem emellan. Det ska bli jätte mysigt och se hur dom bor.
Jo nu kom jag på mitt moment som jag ville skriva om.
Ni vet om ni går på stan och ska gå om någon som går framför er.. Den personen brukar ju alltid gå långsamt.. ah det är väl därför man kanske vill gå om den.
Men är det inte precis som om den personen känner det på sig !? Man kollar ju alltid avståndet och bedömmer vilken sida som är bäst att gå förbi på.. Men när du väl tar det steget och ska gå förbi.. visst börjar den personen vingla åt det hållet som du bedömde.. så då väljer du ju andra sidan såklart som ren reflex.. och samma gör den personen...
Hahaha och det är ju förbannat roligt när man möter någon som man ska gå förbi och det där awkward moment kommer och man inte kommer förbi för båda vill gå förbi på samma sida.. tillslut utan ögon kontakt skrattar man till på det där skam-sättet och stannar upp för en sekund för att vänta tills den andra går förbi.. och måste se varann i ögonen.. men det gör ju personen med dig oxå.. så man står där de micro sekunderna som känns som en evighet och avvaktar,. Hahah det har hänt mig så många gånger.
I fredags när jag jobbade pratade vi om personlig space. Att vissa människor inte är med på det.
Jag hade en kollega på Maxi som alltid stod jätte nära folk när han pratade. Men det gjorde inte så mycket för han var jätterolig. Men en gång träffade jag han på stan och han kom gående emot mig.. och sa hej 1 cm från mitt ansikte.. det var lite väl nära.
Jag kan själv känna när jag står och jobbar och tittar på vad någon gör och flåser den personen i nacken. men jag kommer nästan alltid på mig själv, ber om ursäkt och ställer mig 2 m bort med ett leende såklart.
Emmi och jag har nog inte den bubblan riktigt .. hon har nästan petat mig i ögat med sitt öga när hon ska ge mig "the eye" men det ser riktigt roligt ut.
Idag blev det rejäl improvisation med maten. Gott var det faktiskt. Lite cream fraiche franska örter, champinjoner (såklart) korv och bacon med plattpasta. Serveras med rödlök och gurka (såklart)
Att jag älskar gurka kan gå vissa på nerverna, men varför ? Varför får jag inte gilla gurka. SOm Emmi sa: du älskar gurka och du älskar salt lakris.. det är väl något din kropp behöver då.
För gurka är så gott till mat. Krispigt, kallt och förhöjer min smakupplevese.
Long live gurka.
Nu blir det att invänta jobb.
Over and out
Jag vet att det var ett par dagar sedan jag skrev. Men har väl tagit in lite information om vad jag ska skriva om. Jag hade ett moment häromdagen men det har jag glömt.
Dock hade jag en dramarik lördag på dagen när jag fick ett sms om någonting väldigt allvarligt. Kunde inte göra mer än att vara fullkomligt ärlig om det. Det klart att det är tufft när man måste vara brutalt ärlig. Men på något sätt känns det skönt att det kom ut, dock ett år senare. Vem det än var som valde att säga det tror jag gjorde det enbart för att jävlas. Varför skulle man annars säga en sådan privat sak efter ett års tid. Vissa människor är väl helt enkelt hämdlystna. Men jag tog tag i det som en vuxen människa och hanterade det bra. Och personen i fråga hanterade det hela bra och jag tror att vi nu förstår varandra. Dock den som sa det hade lagt på en massa andra lögner som inte var sant men det visste vi båda att så var inte fallet.
I helgen har jag jobbat. Jobbet är mitt prio ett nu för tiden. Även om jag har jour hela dagarna så måste jag känner jag själv visa vad jag går för. Och jobbet har gett mig den chansen och dom vet att jag är grym. Dock förfaller alla andra planer och jag kan inte planera någonting utan "".
Men det är nog så jag vill ha det. Dom som inte klarar av min flexibiltet får väl vara utan mig då :)
Jag måste jobba för mina egna personliga anledningar och känner oxå kicken av att kämpa mig framåt.
Och något som är jätte skoj är att jag får äran att hålla i en marabou tävling i Alingsås, för den butiken har 10 års jubileum. Dom behövde en pratglad och social person, och vem passar inte bäst för det då?
Tänk vad mycket jag kommer få prata under två hela dagar ? =) Och jag sover hos Lotta och hennes gubbe för att slippa åka hem emellan. Det ska bli jätte mysigt och se hur dom bor.
Jo nu kom jag på mitt moment som jag ville skriva om.
Ni vet om ni går på stan och ska gå om någon som går framför er.. Den personen brukar ju alltid gå långsamt.. ah det är väl därför man kanske vill gå om den.
Men är det inte precis som om den personen känner det på sig !? Man kollar ju alltid avståndet och bedömmer vilken sida som är bäst att gå förbi på.. Men när du väl tar det steget och ska gå förbi.. visst börjar den personen vingla åt det hållet som du bedömde.. så då väljer du ju andra sidan såklart som ren reflex.. och samma gör den personen...
Hahaha och det är ju förbannat roligt när man möter någon som man ska gå förbi och det där awkward moment kommer och man inte kommer förbi för båda vill gå förbi på samma sida.. tillslut utan ögon kontakt skrattar man till på det där skam-sättet och stannar upp för en sekund för att vänta tills den andra går förbi.. och måste se varann i ögonen.. men det gör ju personen med dig oxå.. så man står där de micro sekunderna som känns som en evighet och avvaktar,. Hahah det har hänt mig så många gånger.
I fredags när jag jobbade pratade vi om personlig space. Att vissa människor inte är med på det.
Jag hade en kollega på Maxi som alltid stod jätte nära folk när han pratade. Men det gjorde inte så mycket för han var jätterolig. Men en gång träffade jag han på stan och han kom gående emot mig.. och sa hej 1 cm från mitt ansikte.. det var lite väl nära.
Jag kan själv känna när jag står och jobbar och tittar på vad någon gör och flåser den personen i nacken. men jag kommer nästan alltid på mig själv, ber om ursäkt och ställer mig 2 m bort med ett leende såklart.
Emmi och jag har nog inte den bubblan riktigt .. hon har nästan petat mig i ögat med sitt öga när hon ska ge mig "the eye" men det ser riktigt roligt ut.
Idag blev det rejäl improvisation med maten. Gott var det faktiskt. Lite cream fraiche franska örter, champinjoner (såklart) korv och bacon med plattpasta. Serveras med rödlök och gurka (såklart)
Att jag älskar gurka kan gå vissa på nerverna, men varför ? Varför får jag inte gilla gurka. SOm Emmi sa: du älskar gurka och du älskar salt lakris.. det är väl något din kropp behöver då.
För gurka är så gott till mat. Krispigt, kallt och förhöjer min smakupplevese.
Long live gurka.
Nu blir det att invänta jobb.
Over and out
onsdag 14 november 2012
Bittra vecka ! Lovely
Oj oj oj vad det har hänt grejer denna veckan. Inte särskilt mycket händelser men mycket som gått in i tankarna.
Först blev jag riktigt irriterad när jag jobbade låt oss säga för ett par dagar sedan och möter på en kollega som jag jobbade med förr. Konstigt beteende bemötte denna person mig med. Låt oss kalla personen H .
H kommer fram med udda beteende och jag ler och säger hej. Får en nick tillbaka. H har nämligen sen innan varit en extremt udda person som inte många förstår sig på. Definitivt inte jag. Då har jag ändå jobbar med H ett ganska bra tag.
Efter kanske 3 timmar kommer H dit jag är och ställer sig rätt nära och börjar föra en konversation. Deprimerande ton om hur ensamt livet kan vara ibland och att H inte umgås med någon längre för att den valt det.
Jag frågade vad det var som hade hänt. Det hade inte jag med att göra. Visst men stå inte här och dräp ur dig all din negativa inställning på mig.
H tittar på mig och frågade om jag var singel igen för H hade hört det någonstans. Jag sa att så var faktum och nu för tiden koncentrerar jag mig på jobbet.
H frågade då om Daniel varför det tog slut. Jag sa att det har inte H något att göra med.
Men om han ändrade sig ? blev den du ville, gjorde allt som du sagt , hade du tagit tillbaka honom?
Nej det hade jag inte. Vi växte ifrån varandra. Jag förklarade för H om det var någon kärlek till H som gjort något dumt om det är därför H känner som de gör.
H tittar på min igen väldigt udda och frågar om inte jag är väldigt rädd för att bli lämnad ensam , att leva ensam utan någon. Och att faktum är att fula människor är tillsammans med fula. Att man tillslut nöjer sig med en medioker person tillslut för man ger upp.
Alltså nej, jag tror inte att jag kommer leva ensam hela mitt liv. Men H menar ju på att man skulle haft barn för längesedan. Sen Tog H tag i min mage och klämde åt ordentligt och sa "du gillar mat va??"
Själv hade ju H gått ner massa för han inte träffade folk och inte kuna äta.
När H sen gick tillslut kände jag bara att varför måste man vara så jäddra underlig. Vad är poängen med det ? Och sen lassa den negativa energin på mig som är så glad.
Skum !!!
Nu idag när jag jobbade kunde jag inte undgå den fantastiska känslan jag får av äldre par som varit tillsammans för evigt. Alltid samma sak. Frun tar hand om korten och gubbarna packar. Men när dom ska kommunicera så hör gubben dåligt och frun kan inte riktigt skrika.
"Gööööööraaaaan... hade du en krona???"
"Vaaaaahhhhh..."
"Har du en kroooonnnaaaa"
"vaaaahhhhhh"
Så står dom knappt 1,5 m ifrån varandra :)
Haha underbart. det ger mig en smile på läpparna
I många år har jag irriterat mig på kunder som ska handla som tar de rullstolsbundnas vagnar. Och jag säger till på ett trevligt sätt när jag ser det att det är just för rullstolsbundna. men denna damen hon sa att det inte fanns någon annan vang. (det är ju för att de vanliga står ute)
Men jag stod vid mitt ord att det finns inte så många sådana vagnar och att det är faktiskt för de handikappade.
"Men jag har ont i benen idag" Säger tanten.
Då undrar jag?? Vad hade det med saken att göra ? De vagnarna är på tok mycket jobbigare att ta sig runt med utan rullstol. Jag fattar ju självklart att det bara var en ursäkt. men det var ju den sämsta i historien !!
Jaja tänk på nästa gång bara. Hon skiter väl i det så länge hon fått handlat de hon skulle ha.
Hemresan var ju kul. Det är något fel på spårvagnarna så först trodde jag att det hänt något eftersom alla sprang och andra bara stod och tittade.
Kom till ersättningsbussen som är smock.full!!!!! Men det roliga är ju de automatiska dörrarna på bussen. Klart folk vill hem men jag stod en bit bort och tänkte att jag tar nästa buss. Men vissa folk måste bara klämma in sig den lilla plats som finns kvar. Men de dom inte fattar är att står dom för nära buss dörren så öppnas den ju automatiskt... så efter 5 gånger när folk äntligen stängt sig så kommer nya och viftar med armarna att dom vill in.. så börjar det om.. i alla fall 5-6 gånger. Så det stackarna som faktiskt hade plats i bussen kom ju inte långt.
När väl nästa buss kom hade folk som vart så stressande som inte kunde vänta gått så jag fick sitta och inte klämmas med massa folk . Underbart.
En annan sak jag funderat på.. varför kan inte folk prata med varann som man gjorde förut.
Om jag jobbar och säger hej så finns det personer som ignoreratr. Tittar åt ett annat håll. Samma när man står i delikatessen. Någon går och tittar. Man säger hej för att uppmärksamma att man sett personen. De vågar inte ens titta på en, svarar inte när man frågar om de vill ha hjälp. I mitt huvud är det som att dom tänker " Om jag är tyst lite till så kanske jag inte syns"
Come on !
Först blev jag riktigt irriterad när jag jobbade låt oss säga för ett par dagar sedan och möter på en kollega som jag jobbade med förr. Konstigt beteende bemötte denna person mig med. Låt oss kalla personen H .
H kommer fram med udda beteende och jag ler och säger hej. Får en nick tillbaka. H har nämligen sen innan varit en extremt udda person som inte många förstår sig på. Definitivt inte jag. Då har jag ändå jobbar med H ett ganska bra tag.
Efter kanske 3 timmar kommer H dit jag är och ställer sig rätt nära och börjar föra en konversation. Deprimerande ton om hur ensamt livet kan vara ibland och att H inte umgås med någon längre för att den valt det.
Jag frågade vad det var som hade hänt. Det hade inte jag med att göra. Visst men stå inte här och dräp ur dig all din negativa inställning på mig.
H tittar på mig och frågade om jag var singel igen för H hade hört det någonstans. Jag sa att så var faktum och nu för tiden koncentrerar jag mig på jobbet.
H frågade då om Daniel varför det tog slut. Jag sa att det har inte H något att göra med.
Men om han ändrade sig ? blev den du ville, gjorde allt som du sagt , hade du tagit tillbaka honom?
Nej det hade jag inte. Vi växte ifrån varandra. Jag förklarade för H om det var någon kärlek till H som gjort något dumt om det är därför H känner som de gör.
H tittar på min igen väldigt udda och frågar om inte jag är väldigt rädd för att bli lämnad ensam , att leva ensam utan någon. Och att faktum är att fula människor är tillsammans med fula. Att man tillslut nöjer sig med en medioker person tillslut för man ger upp.
Alltså nej, jag tror inte att jag kommer leva ensam hela mitt liv. Men H menar ju på att man skulle haft barn för längesedan. Sen Tog H tag i min mage och klämde åt ordentligt och sa "du gillar mat va??"
Själv hade ju H gått ner massa för han inte träffade folk och inte kuna äta.
När H sen gick tillslut kände jag bara att varför måste man vara så jäddra underlig. Vad är poängen med det ? Och sen lassa den negativa energin på mig som är så glad.
Skum !!!
Nu idag när jag jobbade kunde jag inte undgå den fantastiska känslan jag får av äldre par som varit tillsammans för evigt. Alltid samma sak. Frun tar hand om korten och gubbarna packar. Men när dom ska kommunicera så hör gubben dåligt och frun kan inte riktigt skrika.
"Gööööööraaaaan... hade du en krona???"
"Vaaaaahhhhh..."
"Har du en kroooonnnaaaa"
"vaaaahhhhhh"
Så står dom knappt 1,5 m ifrån varandra :)
Haha underbart. det ger mig en smile på läpparna
I många år har jag irriterat mig på kunder som ska handla som tar de rullstolsbundnas vagnar. Och jag säger till på ett trevligt sätt när jag ser det att det är just för rullstolsbundna. men denna damen hon sa att det inte fanns någon annan vang. (det är ju för att de vanliga står ute)
Men jag stod vid mitt ord att det finns inte så många sådana vagnar och att det är faktiskt för de handikappade.
"Men jag har ont i benen idag" Säger tanten.
Då undrar jag?? Vad hade det med saken att göra ? De vagnarna är på tok mycket jobbigare att ta sig runt med utan rullstol. Jag fattar ju självklart att det bara var en ursäkt. men det var ju den sämsta i historien !!
Jaja tänk på nästa gång bara. Hon skiter väl i det så länge hon fått handlat de hon skulle ha.
Hemresan var ju kul. Det är något fel på spårvagnarna så först trodde jag att det hänt något eftersom alla sprang och andra bara stod och tittade.
Kom till ersättningsbussen som är smock.full!!!!! Men det roliga är ju de automatiska dörrarna på bussen. Klart folk vill hem men jag stod en bit bort och tänkte att jag tar nästa buss. Men vissa folk måste bara klämma in sig den lilla plats som finns kvar. Men de dom inte fattar är att står dom för nära buss dörren så öppnas den ju automatiskt... så efter 5 gånger när folk äntligen stängt sig så kommer nya och viftar med armarna att dom vill in.. så börjar det om.. i alla fall 5-6 gånger. Så det stackarna som faktiskt hade plats i bussen kom ju inte långt.
När väl nästa buss kom hade folk som vart så stressande som inte kunde vänta gått så jag fick sitta och inte klämmas med massa folk . Underbart.
En annan sak jag funderat på.. varför kan inte folk prata med varann som man gjorde förut.
Om jag jobbar och säger hej så finns det personer som ignoreratr. Tittar åt ett annat håll. Samma när man står i delikatessen. Någon går och tittar. Man säger hej för att uppmärksamma att man sett personen. De vågar inte ens titta på en, svarar inte när man frågar om de vill ha hjälp. I mitt huvud är det som att dom tänker " Om jag är tyst lite till så kanske jag inte syns"
Come on !
söndag 11 november 2012
Ljuva Söndagar
Ni må tycka att jag är en bitter liten människa, och det är jag , verkligen . Men jag försöker hålla tillbaka det lite. Att uttrycka sig bittert är inte fel men jag gör det med lite charm så det blir lite roligare att lyssna på.
Tex en sak som gör mig bitter inom jobbet såklart är när jag jobbar i Delikatess disken och det finns en klocka kunderna kan ringa i om dom vill ha hjälp. Och det slår ALDRIG fel att står du bakom och inte syns, det kommer en kund och ringer i klock jäveln direkt , gärna högt och tydligt . Man kommer direkt och så säger man.
"Hej, vad ville du ha?"
LÅngt utdraget svar: "jhaaaaaaa...du.... Jag vet inte riktigt vad jag ska ha.. hm "
Varför ringer man i klockan innan man bestämt sig ? Då får jag stå där i 2 minuter av mitt liv och slösa i tomma intet för kunden kunde inte låta bli att ringa i klockan.
I mitt liv har jag alltid haft det mycket svårt att vara ensam. Jag ville inte flytta hemifrån först för att jag visste inte vad jag skulle göra själv, inte ha någon att prata med. Det tog mig också väldigt lång tid att känna mig hemma. Men denna gången , när jag sitter här ensam så känner jag ett lugn jag aldrig känt på samma sätt förut.
Det är skönt att bara luta sig tillbaka, titta ut och bara fundera på ingenting.
Igår var Magnus och Miriam här, dom vet alltid hur dom ska piffa upp ens kväll. Och det är underbart att de bästa vänner man har är ens bästa vänner just för att du kan alltid till 100% vara dig själv. Jag kan prata massor, dricka och bli full om jag vill, göra fula grimarser. You name it. Samma känner jag för dom. Att dom kan vara sig själva när dom är här. Sjunga sina sånger och visa sina youtube-klipp.
Charmen är ju den att även om man tror att man är ensam och övergiven ibland så är man verkligen inte det. Man tror att en karl i sin säng ska rädda din ensamhet. Men som det är nu är det rätt skönt att inte ha en ny i sängen bredvid mig. Det är skönt att slippa förhållande problem och tjafs.
Det är skönt att inte behöva planera sin dag efter någon annan.
Som sagt, med tanke på det minimum av singel-liv jag haft sen 2006 så har jag accepterat att vara själv och tycker det känns bra. Jättebra! Visst är det mysigt när du får sms eller samtal men det räcker så för stunden. Jag känner att jag vill slippa förhållande för en liten stund.
Thats what i need. Och jag som oxå är en ältare och har svårt att släppa vissa saker försöker jobba bort det. Ta bort de vänner du inte vill ha, förändra det liv du inte vill ha.
Du gör din egna väg i livet. Och sanningen behöver du aldrig minnas. ;)
Jag väljer att gå ur det liv jag hade för att slänga ut mig i ensamheten för det gör mig starkare. Man tappar lätt respekten för små saker i livet som man kan beundra mer när man är ensam.
Min respekt är på väg uppåt och jag stannar inte förrän jag är på toppen
Over and out
Tex en sak som gör mig bitter inom jobbet såklart är när jag jobbar i Delikatess disken och det finns en klocka kunderna kan ringa i om dom vill ha hjälp. Och det slår ALDRIG fel att står du bakom och inte syns, det kommer en kund och ringer i klock jäveln direkt , gärna högt och tydligt . Man kommer direkt och så säger man.
"Hej, vad ville du ha?"
LÅngt utdraget svar: "jhaaaaaaa...du.... Jag vet inte riktigt vad jag ska ha.. hm "
Varför ringer man i klockan innan man bestämt sig ? Då får jag stå där i 2 minuter av mitt liv och slösa i tomma intet för kunden kunde inte låta bli att ringa i klockan.
I mitt liv har jag alltid haft det mycket svårt att vara ensam. Jag ville inte flytta hemifrån först för att jag visste inte vad jag skulle göra själv, inte ha någon att prata med. Det tog mig också väldigt lång tid att känna mig hemma. Men denna gången , när jag sitter här ensam så känner jag ett lugn jag aldrig känt på samma sätt förut.
Det är skönt att bara luta sig tillbaka, titta ut och bara fundera på ingenting.
Igår var Magnus och Miriam här, dom vet alltid hur dom ska piffa upp ens kväll. Och det är underbart att de bästa vänner man har är ens bästa vänner just för att du kan alltid till 100% vara dig själv. Jag kan prata massor, dricka och bli full om jag vill, göra fula grimarser. You name it. Samma känner jag för dom. Att dom kan vara sig själva när dom är här. Sjunga sina sånger och visa sina youtube-klipp.
Charmen är ju den att även om man tror att man är ensam och övergiven ibland så är man verkligen inte det. Man tror att en karl i sin säng ska rädda din ensamhet. Men som det är nu är det rätt skönt att inte ha en ny i sängen bredvid mig. Det är skönt att slippa förhållande problem och tjafs.
Det är skönt att inte behöva planera sin dag efter någon annan.
Som sagt, med tanke på det minimum av singel-liv jag haft sen 2006 så har jag accepterat att vara själv och tycker det känns bra. Jättebra! Visst är det mysigt när du får sms eller samtal men det räcker så för stunden. Jag känner att jag vill slippa förhållande för en liten stund.
Thats what i need. Och jag som oxå är en ältare och har svårt att släppa vissa saker försöker jobba bort det. Ta bort de vänner du inte vill ha, förändra det liv du inte vill ha.
Du gör din egna väg i livet. Och sanningen behöver du aldrig minnas. ;)
Jag väljer att gå ur det liv jag hade för att slänga ut mig i ensamheten för det gör mig starkare. Man tappar lätt respekten för små saker i livet som man kan beundra mer när man är ensam.
Min respekt är på väg uppåt och jag stannar inte förrän jag är på toppen
Over and out
torsdag 8 november 2012
Living on the edge
Vilken respons jag fått på min blogg. Det är verkligen jätte roligt att höra och glad blir jag , verkligen =) Kul att ni följer mig och min bittra vardag.
Att skriva vad man tänker släpper mycket känslor i övrigt. Saker som gör en irriterad eller glad. Om man känner att man bara kan uttrycka sig i text är ju detta den bästa medicinen.
Jag har en rätt rolig diskussion jag vill ta upp. Jag pratade om det med en kompis igår.
När bör man bli kallad gammal? Gubbe eller tant? Finns det någon ålder på det ? Jag tror inte det gör det. I mitt huvud är man tant när man den dagen tar på sig en blommig kofta och tycker att man är läcker i den.
För när man kollar på gubbar och gummor, dom är ju rätt så lika i sin klädsel. Press-väck, byxor upp till brösten och en kofta på det. Alla vet ju att pensionärer fryser. Men tänk i erat huvud när dom ska gå och fika hemma hos någon och press-väcken dyker upp. Dom ställer sig framför spegeln och säger "daaamn im hot" hahaha. tror ni det eller ? Men någonstans inne i dom själva måste dom väl tycka att dom är fina eftersom dom tar på sig det.
Och varför slutar man duscha när man är gammal? Vissa duschar bara en gång i veckan? Det kanske var det man gjorde förr när man fick hämta vattnet själv och det var säkert 1 km dit.
Äh okej dom levde väl inte på stenåldern. Jag ska i alla fall duscha som jag alltid gjort tills jag dör.
Jag får väl muta dom på ålderhemmet senare.
Och i annat så ... lever inte vi unga lite farligt ? Nu pratar vi inte otrohet eller rysk roulette. Men jag kan tycka som Magnus uggla i kung i baren . Att när lönen kommer... man handlar allt man vill ha och sen var lönen slut. Det är måååånga som gör så , bara att ingen pratar om det.
Men det slog mig igår när jag skulle borsta tänderna. Nu är ju min tandkrämstub rätt full så man tar ju mycket tandkräm på tandborsten. Mer än vad du behöver. Men när den dagen kommer och du ser att det börjar ta slut.. har du märkt hur mycket mindre du tar då? Vad snål man blev helt plötsligt ?
Samma med toalett papper. Du har massa rullar så när du kissat så tar du 1 m papper och torkar dig som om du kommit till himlen och får andvända hur mycket du vill för du är ju bossen över ditt egna papper. Men sen när du bara har en rulle kvar så klarar du dig tom på så lite som ett halvt ark .. Det är ju rätt lustig. Jag funkar så ialla fall :)
Männsikor är rätt lustiga, men det är ju det som gör oss så roliga, underhållande och ger oss själva ett gott skratt. Att vissa så förutsägbara situationer kan vara så roliga.
Ne nu måste jag åka och jobba men vi hörs av snart igen .
Over and out
Att skriva vad man tänker släpper mycket känslor i övrigt. Saker som gör en irriterad eller glad. Om man känner att man bara kan uttrycka sig i text är ju detta den bästa medicinen.
Jag har en rätt rolig diskussion jag vill ta upp. Jag pratade om det med en kompis igår.
När bör man bli kallad gammal? Gubbe eller tant? Finns det någon ålder på det ? Jag tror inte det gör det. I mitt huvud är man tant när man den dagen tar på sig en blommig kofta och tycker att man är läcker i den.
För när man kollar på gubbar och gummor, dom är ju rätt så lika i sin klädsel. Press-väck, byxor upp till brösten och en kofta på det. Alla vet ju att pensionärer fryser. Men tänk i erat huvud när dom ska gå och fika hemma hos någon och press-väcken dyker upp. Dom ställer sig framför spegeln och säger "daaamn im hot" hahaha. tror ni det eller ? Men någonstans inne i dom själva måste dom väl tycka att dom är fina eftersom dom tar på sig det.
Och varför slutar man duscha när man är gammal? Vissa duschar bara en gång i veckan? Det kanske var det man gjorde förr när man fick hämta vattnet själv och det var säkert 1 km dit.
Äh okej dom levde väl inte på stenåldern. Jag ska i alla fall duscha som jag alltid gjort tills jag dör.
Jag får väl muta dom på ålderhemmet senare.
Och i annat så ... lever inte vi unga lite farligt ? Nu pratar vi inte otrohet eller rysk roulette. Men jag kan tycka som Magnus uggla i kung i baren . Att när lönen kommer... man handlar allt man vill ha och sen var lönen slut. Det är måååånga som gör så , bara att ingen pratar om det.
Men det slog mig igår när jag skulle borsta tänderna. Nu är ju min tandkrämstub rätt full så man tar ju mycket tandkräm på tandborsten. Mer än vad du behöver. Men när den dagen kommer och du ser att det börjar ta slut.. har du märkt hur mycket mindre du tar då? Vad snål man blev helt plötsligt ?
Samma med toalett papper. Du har massa rullar så när du kissat så tar du 1 m papper och torkar dig som om du kommit till himlen och får andvända hur mycket du vill för du är ju bossen över ditt egna papper. Men sen när du bara har en rulle kvar så klarar du dig tom på så lite som ett halvt ark .. Det är ju rätt lustig. Jag funkar så ialla fall :)
Männsikor är rätt lustiga, men det är ju det som gör oss så roliga, underhållande och ger oss själva ett gott skratt. Att vissa så förutsägbara situationer kan vara så roliga.
Ne nu måste jag åka och jobba men vi hörs av snart igen .
Over and out
onsdag 7 november 2012
Onitresserad
Ibland undrar jag alltså. Vad mycket saker som är ointressant.
Det är ointressant att stå bakom någon i kassakön i affären som berättar onödiga saker för att den inte har någon annan att prata med. Man tycker synd om dom och tycker ändå det är bra att deras stora lycka är att gå till affären.
Jag tycker det är riktigt ointressant med Politik. Jag skulle kunna lära mig om det prata om det men räkna med att jag faktiskt somnar.
Och är inte vi människor väldigt förutsägbara ? Ärligt?
Vi gör samma saker hela tiden, vi gillar mycket av vad vår egna umgängeskrets gillar. Men varför är folk så rädda att säga vad dom tycker ? Vissa såklart överdriver ju. Med tanke på att jag jobbar inom handel är det svårt att inte bli bitter. För vet ni? Folk klagar på det mest löjligaste saker som finns! Det är nästan läskigt att folk som kommer till affären känner ett måste att gnälla över att en tomat av 200 andra var möglig. Ska det vara så? Tänker inte ni på hygienen ?
Jo men va fan det är väl lätt att missa.
Och att folk glömmer sina pinkoder på kortet ? Om jag som sitter i kassan inte hittar ett nummer på en viss grönsak och ska leta fram den så står kunden och suckar och pustar för att den visste ju priset och bla bla. när jag äntligen är klar så ska kunden betala.. sätter i kortet..
"Hm.. va fan hade jag för kod nu då?"
VEM ÄR DET SOM TAR TID PÅ SIG EGENTLIGEN?"
Jag har märkt av olika kassa system att det är inte vi i kassan som är långsamma, det är kunden. Sorry to say it but its true.
Varför om du ska ha 8 kr tillbaka måste du gräva igenom väska, fickor, plånbok mössa och allt för att hitta 2 kr för att du ska kunna få en 10 ?? Det är väl ändå oxå ett mynt lr? What is the deal about that???
Men mitt jobb är att vara trevlig och jag är trevlig och tar gärna emot dina 2 mynt.
För mig är sånt en självklarhet. När du står i kassan på Gina tricot så brukar jag ta av galgarna innan och ha framme min plånbok så det går så smidigt som möjligt.
Men andra står som fån och sen tittar på kassörskan som tar bort galgen knappar och har sig säger priset och så är det typ som personen står och tar in allt i sin hjärna i 10 sekunder helt tyst och sen säger "Ah.. ok ska bara ta fram min plånbok"
Och en sak till. Om du köper 2 paket leverpastej och det är rabatt på det så behöver dom inte åka som ett par på bandet. Vissa kastar det på en nästan för TÄNK OM DEN INTE HINNER MED DEN ANDRA LEVERPASTEJEN.... DÅ TJÄNAR JAG INTE IN DE 2 KR I RABATT SOM JAG SKULLE HA!! *PANIK PANIK*
hahahah alltid lika roligt dock.
Idag verkar jag vara ledig. Hade tänkt åka och hälsa på min kompis Emelie och hennes nya tillskott men hon kunde inte idag. Det var synd. Bebisar är alltid gulliga att hålla :)
Blir nog att äta lite mat och se vart dagen tar vägen :)
Kram på er
Det är ointressant att stå bakom någon i kassakön i affären som berättar onödiga saker för att den inte har någon annan att prata med. Man tycker synd om dom och tycker ändå det är bra att deras stora lycka är att gå till affären.
Jag tycker det är riktigt ointressant med Politik. Jag skulle kunna lära mig om det prata om det men räkna med att jag faktiskt somnar.
Och är inte vi människor väldigt förutsägbara ? Ärligt?
Vi gör samma saker hela tiden, vi gillar mycket av vad vår egna umgängeskrets gillar. Men varför är folk så rädda att säga vad dom tycker ? Vissa såklart överdriver ju. Med tanke på att jag jobbar inom handel är det svårt att inte bli bitter. För vet ni? Folk klagar på det mest löjligaste saker som finns! Det är nästan läskigt att folk som kommer till affären känner ett måste att gnälla över att en tomat av 200 andra var möglig. Ska det vara så? Tänker inte ni på hygienen ?
Jo men va fan det är väl lätt att missa.
Och att folk glömmer sina pinkoder på kortet ? Om jag som sitter i kassan inte hittar ett nummer på en viss grönsak och ska leta fram den så står kunden och suckar och pustar för att den visste ju priset och bla bla. när jag äntligen är klar så ska kunden betala.. sätter i kortet..
"Hm.. va fan hade jag för kod nu då?"
VEM ÄR DET SOM TAR TID PÅ SIG EGENTLIGEN?"
Jag har märkt av olika kassa system att det är inte vi i kassan som är långsamma, det är kunden. Sorry to say it but its true.
Varför om du ska ha 8 kr tillbaka måste du gräva igenom väska, fickor, plånbok mössa och allt för att hitta 2 kr för att du ska kunna få en 10 ?? Det är väl ändå oxå ett mynt lr? What is the deal about that???
Men mitt jobb är att vara trevlig och jag är trevlig och tar gärna emot dina 2 mynt.
För mig är sånt en självklarhet. När du står i kassan på Gina tricot så brukar jag ta av galgarna innan och ha framme min plånbok så det går så smidigt som möjligt.
Men andra står som fån och sen tittar på kassörskan som tar bort galgen knappar och har sig säger priset och så är det typ som personen står och tar in allt i sin hjärna i 10 sekunder helt tyst och sen säger "Ah.. ok ska bara ta fram min plånbok"
Och en sak till. Om du köper 2 paket leverpastej och det är rabatt på det så behöver dom inte åka som ett par på bandet. Vissa kastar det på en nästan för TÄNK OM DEN INTE HINNER MED DEN ANDRA LEVERPASTEJEN.... DÅ TJÄNAR JAG INTE IN DE 2 KR I RABATT SOM JAG SKULLE HA!! *PANIK PANIK*
hahahah alltid lika roligt dock.
Idag verkar jag vara ledig. Hade tänkt åka och hälsa på min kompis Emelie och hennes nya tillskott men hon kunde inte idag. Det var synd. Bebisar är alltid gulliga att hålla :)
Blir nog att äta lite mat och se vart dagen tar vägen :)
Kram på er
tisdag 6 november 2012
Jobb och vanlligt
Att komma igång med jobbet igen känns underbart. Man känner hur humöret reser sig och man är glad att jobbet vet att man verkligen vill ställa upp.
Jag gillar mitt jobb, verkligen! Det utmanar och ger kunskap. PLus att det är så varierande så jag tröttnar inte på samma sätt som en vanligt jobb.
Sen är det rätt skönt att man kan mycket inom olika områden och varierar sig på det sättet.
Igår när jag vaknade så vällde det väl mycket känslor över mig. Att man ska börja om på nytt och så, men när jag kommit till jobbet och kände deras lycka om att det var jag som kom så mådde jag så mycket bättre.
Jobbet är ju mitt sociala nätverk och jag älskar att vara social så därför är det ju egentligen att jobba på och ta dagen som den kommer.
I helgen kommer syster med sin nya man. det ska bli trevligt att se vad det är för prick hon har blivit tillsammans med nu.
Men det är alltid lika roligt att ses, vi skrattar mycket och då behöver vi inte ens säga särskilt mycket till varandra.
På söndag blir det fars dag middag och det ska bli så trevligt att träffa familjen igen. Det var ett tag sedan nu.
Idag satt jag och funderade på varför jag bloggar på morgonen när det inte har hunnit hända så mycket ännu.. men jag kan ju dra gårdagens bravader men det hände inte så mycket mer än att jag vaknade, drack kaffe, kollade på hem till gården och åkte och jobbade.
Mitt liv kommer väl ta en intressant vändning snart så jag har mer att skriva om.
På lördag ska jag träffa en gammal arbetskollega och det ska bli trevligt. Väldigt längesedan vi sågs nu. Det ska bli roligt att prata lite och bara chilla.
Idag blir det jobb i Majorna. I en ny butik. Det ska bli kul att göra ett nytt första intryck :)
Over and out
Jag gillar mitt jobb, verkligen! Det utmanar och ger kunskap. PLus att det är så varierande så jag tröttnar inte på samma sätt som en vanligt jobb.
Sen är det rätt skönt att man kan mycket inom olika områden och varierar sig på det sättet.
Igår när jag vaknade så vällde det väl mycket känslor över mig. Att man ska börja om på nytt och så, men när jag kommit till jobbet och kände deras lycka om att det var jag som kom så mådde jag så mycket bättre.
Jobbet är ju mitt sociala nätverk och jag älskar att vara social så därför är det ju egentligen att jobba på och ta dagen som den kommer.
I helgen kommer syster med sin nya man. det ska bli trevligt att se vad det är för prick hon har blivit tillsammans med nu.
Men det är alltid lika roligt att ses, vi skrattar mycket och då behöver vi inte ens säga särskilt mycket till varandra.
På söndag blir det fars dag middag och det ska bli så trevligt att träffa familjen igen. Det var ett tag sedan nu.
Idag satt jag och funderade på varför jag bloggar på morgonen när det inte har hunnit hända så mycket ännu.. men jag kan ju dra gårdagens bravader men det hände inte så mycket mer än att jag vaknade, drack kaffe, kollade på hem till gården och åkte och jobbade.
Mitt liv kommer väl ta en intressant vändning snart så jag har mer att skriva om.
På lördag ska jag träffa en gammal arbetskollega och det ska bli trevligt. Väldigt längesedan vi sågs nu. Det ska bli roligt att prata lite och bara chilla.
Idag blir det jobb i Majorna. I en ny butik. Det ska bli kul att göra ett nytt första intryck :)
Over and out
måndag 5 november 2012
Dag nr 1 i en ny vardag
Nepp, nu ska jag allt komma igång med ett nyare liv. Jag säger inte att jag inte trivs i mitt gamla eller så men nu när benet är bättre och jag kna börja jobba lite mer normalt så ska jag komma igång med löpningen.
Nu när jag äntligen fick köpt mina nya löparskor och hann inte ens använda dom innan benet skadades.
Sen ska jag allt fixa så jag får skrivit in mig på mitt bostadsbolag och byta till en två så jag kan få tillbaka min ljuva säng i mitt boende.
Efter detta blir det oxå så att jag träffat en ny "hang-around" buddy som kommer vara min stads-homie. Något man kan snacka med, umgås med (inte på det sättet) och ta en öl med på stan.
Saken är väl att man är i den åldern där de flesta har förhållande och barn och man själv sitter och inte har det. Men det gör mig ingenting. Jag vill oxå ha ett Svensson liv , men inte nu. Det passar sig inte för mig.
att hoppa från förhållande till förhållande har varit ett mönster i mitt liv som jag nu bryter. Jag har vart singel runt 6 månader totalt på 7 år... det är helt sjukt ! Så ska det inte vara.
Jag tänker ta tillfälle i akt att ta hand om saker runt omkring, jobba mycket, byta boende och se framåt och vara lycklig med mig själv.
Det är mitt absolut självklara mål .
Helgen har varit mycket för mig , både bra och dålig. Men det får mig att luta mig tillbaka, tänka till och inse att saker och ting händer för en anledning och det vet jag kommer komma med något gott till mig i slutändan.
Over and out
Frida
Nu när jag äntligen fick köpt mina nya löparskor och hann inte ens använda dom innan benet skadades.
Sen ska jag allt fixa så jag får skrivit in mig på mitt bostadsbolag och byta till en två så jag kan få tillbaka min ljuva säng i mitt boende.
Efter detta blir det oxå så att jag träffat en ny "hang-around" buddy som kommer vara min stads-homie. Något man kan snacka med, umgås med (inte på det sättet) och ta en öl med på stan.
Saken är väl att man är i den åldern där de flesta har förhållande och barn och man själv sitter och inte har det. Men det gör mig ingenting. Jag vill oxå ha ett Svensson liv , men inte nu. Det passar sig inte för mig.
att hoppa från förhållande till förhållande har varit ett mönster i mitt liv som jag nu bryter. Jag har vart singel runt 6 månader totalt på 7 år... det är helt sjukt ! Så ska det inte vara.
Jag tänker ta tillfälle i akt att ta hand om saker runt omkring, jobba mycket, byta boende och se framåt och vara lycklig med mig själv.
Det är mitt absolut självklara mål .
Helgen har varit mycket för mig , både bra och dålig. Men det får mig att luta mig tillbaka, tänka till och inse att saker och ting händer för en anledning och det vet jag kommer komma med något gott till mig i slutändan.
Over and out
Frida
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)