otroliga känslor

Denna helgen har varit helt otrolig. Jag kan inte riktigt känna att jag kan förklara det men helt fantastiskt har det varit.

I slutet av förra veckan kom en fruktansvärd migrän som inte ville släppa. Jag köpte mig järntabletter och blutsaft och en jäddra massa apelsiner. Ipren och Alvedon kombinerat ska ju hjälpa men det släppte under helgen. Som tur är.
Jobbet blir ju lidanade då migrän är tufft att ha om det är för mycket för en. Ni vet när det sätter sig i ögonen?

Men annars har helgen varit riktigt bra. Nu har jag vart på min försa kurs och det man inte trodde på skulle hända hände!

Ni skeptiker där ute men nu vet jag att det finns någonting mer och jag ska allt göra allt för att träna upp mig så jag kan utveckla mig mera. Jag har haft en riktigt bra lärare som har hjälpt oss alla under denna kursen att tro på sig själv mera.

Idag så försöker jag hitta inspiration till att städa men det kommer inte riktigt. Sen behöver jag nog ta mig en nap för jag är så trött. Hela helgen har varit utmattande på ett bra sätt men man är trött, verkligen.

Det som är tufft i livet just nu är att man inte riktigt vet vad man vill med det. Jag känner ju att man blir ju verkligen inte yngre och man vill så gärna starta sitt liv med någon men jag kan bara inte hjälpa det att känna mig så anti som jag gör.
Jag trivs som bäst när jag är ensam och så har jag aldrig riktigt känt förut. Klart man sårar folk runt om när man känner så men jag kan bara inte hjälpa det. Jag vet inte ens själv om jag vill känna att jag vill vara ensam. 
Men just nu får jag nog bara gilla läget och göra det bästa av situationen att gilla läget och leva med det beslutets konsekvenser.

Over and out