Livet bjuder på svåra beslut

Ja vem har någonsin sagt att livet ska vara lätt? Att man under sin livstid inte behöver såra folk eller sin omgivning.

Tyvärr är det ju så att visst ska man tänka på sig själv men man måste oxå visa respekt runt om en själv. För ibland om du inte mår bra pga en viss situation så måste man ju förämdra den. Men klart att man vill göra det den enkla vägen...
guess what? Det finns inga enkla vägar eller genvägar i svåra beslut.. därav namnet..

Att må dåligt är ju inte heller kul.. men tiden läkar de flesta såren och man kommer komma över det.. Vem skulle tro att jag skulle komma över Linköping? eller Daniel som jag haft i mitt liv i 6 år?
Hur lever man vidare med någon som känner en till 100% som gillar ens dåliga sidor.. älskar en över allt på denna jord.. Men finns inte kärleken kvar så är det ju ingen mening att leva ihop som vänner.

Det ska finnas passion, kärlek, omtanke. Man måste vara två i ett förhållande för att få det att funka. Vill inte den ena att det ska fungera så klarar man inte kampen själv.. Det blir för tufft .

Att leva ensam är inte heller roligt. Men för att se det positiva i situationen är ju att det kan ju inte blir så mycket värre.. jag tror mycket på att när man är ensam och hatar det gör att du bearbetar mer än du tror.. du tänker igenom allt tusen gånger och kommer fram till en lugn inom dig själv.. och det mina vänner gör en väldigt mycket starkare.

Det kommer komma en dag då du vaknar på gott humör och känner att luften är lättare att andas... omgivningen är gladare och även du själv. Du tänker att livet är nog inte så tokigt som du trott.

Sen spelar det ju enormt stor roll vem du har runt om dig under tiden det är lite väl molning och trist. Vänner finns och familjen finns. Dom lyssnar alltid och stöttar dig med vad du har att säga.. vänner stöttar men säger oftast den hårda sanningen som man behöver höra.

Idag tänker jag vara ledsen.. tycka att det är tufft.. men jag vet att en bra dag kommer att komma.

Mitt problem med när det tog slut med Daniel var att jag grät inte så mycket. Jag struntade i att ta tag i det.. Det gör det ju bara värre., I framtiden kommer jag låta mig själv vara ledsen när jag behöver det och lida under den stunden.. för då känns det bättre efteråt.

Ledsen för allt sårande denna svåra tid.

Älskar er.

Over and out 

Frida